Nu känns det lite som att den här debatten kring att äta slaktad tävlingshäst har lugnat ner sig. Förr fanns inte ens hästar, nu finns hästar i allt. Märklig men intressant vändning på detta postapokalyptiska år.

Jag har tidigare reagerat på att man valt att slänga dessa matvaror då det uppdagats att det funnits hästkött i dessa. Mat är ju alltid mat och det finns alltid folk som dagligen svälter ihjäl. Arga hästmänniskor har då svarat att jag och journalister och media och resten av Sverige och universum inte förstår grejen. Grejen är att det finns rester av medicin och annat bös som man tryckt i hästarna under deras livstid. Jag tänker, trots att det inte verkar finnas någon garanti för vilka effekter som förtärandet av dessa livsmedel kommer innebära att det är nog ändå bättre att kränga dessa än att dö av hunger. Svenskarna verkar ju ha klarat sig bra på köttbullar och färdigpajer än så länge i alla fall.

Det kom sedan till min kännedom att inte alla av dessa skulle slängas utan att en del skulle ges till Stockholms hemlösa, vilket då sammanfaller med vad jag tyckte tidigare. I samma veva fick jag också veta att det kunde finnas rester av dopingpreparat för hästar i dessa pajer, något som ledde till en viss oro. Jag såg framför mig hur dessa preparat påverkade de hemlösa och utsatta på ett vis hämtat ur en vetenskapsaction. De skulle växa enormt i muskelmassa och bli aggressivare. Jag såg framför mig hur dessa numera anabolapumpade individer reser sig mot det samhälle som stött ut dom och skapar kaos och anarki. Polisen sätter in kravallpoliser och civilpersoner vågar inte vistas utomhus. De arga hemlösa skulle slita upp lyktstolpar, kasta bilar och tända eld på kebabkiosker. Äta pudlar och bajsa frätande syra.

Kanske är det rätt att slänga all mat trots allt?

Earth hour. Denna omdiskuterade timme på året då vi ska visa att vi bryr oss om moder jord. En vacker tanke som bygger på en märklig princip. En princip som kan liknas med att man i ett års tid våldför sig på någon för att sedan en gång om året ge denne en chokladkaka för att visa att man bryr sig.

Jag är inte efterbliven och är väl medveten om att earth hour är ett PR-jippo för att uppmärksamma vår planets välbefinnande. Ett litet steg i någon typ av riktning för planetens bästa, men nu har vi väldigt länge tagit väldigt små steg. För mig känns det som mycket snack och lite hockey. En vis man sa en gång ”Does your walk match your talk?” och i detta fallet så nej. Vi väljer att under en timme. En liten jävla timme om året att släcka lamporna efter oss. Det är en skitbra idé att vi människor gemensamt kommer överens om att vi ska släcka lamporna. Men varför bara en timme om året? Jag spenderar sammanlagt mer tid med att peta mig i näsan under ett års tid än denna ynka timme.

Om vi verkligen vill göra något och inte bara snacka om att göra något skulle vi ju införa fem, tio eller tjugo earth hours i veckan, minst. Men detta inkräktar på tok för mycket på tv-spelandet, seriekollandet och porrsurfandet.  Jag har tröttnat på att bli provocerad av detta faktum och presenterar istället en lösning.

Jag vill minnas en konsert i Stockholm där strömmen kom från vårt cykellandslag som satt på en bataljon spinningcyklar som genererade allt ström. Min lösning baseras på att vi samlar ihop alla våra överviktiga människor, sätter dessa på cyklar och driver vår svenska energiförsörjning framåt. På detta sätt skapar vi el och minskar kostnaden som övervikt för med sig i samhällsinsatser.

Ge mig nästa problem så löser jag det med.

Genom samtal med människor lär man sig hur olika vi alla kan vara. I viss mån är detta vackert, i viss mån är detta tragiskt. Jag noterar ofta de olikheter mina medmänniskor har gentemot mig. Jag är man och män brukar generellt sätt gilla att kategorisera, ranka och lista saker. Här kommer en liten lista på människotyper jag misstror.

Den som inte surfar porr
Med största sannolikhet är detta inte helt sant. Jag hoppas för mänsklighetens bästa att de flesta surfar runt och gräver ner sig i porrträsket ibland. Om det nu är sant tycker synd om er och uppmanar er att börja. Mycket av det jag tänder på har jag upptäckt genom detta fenomen. Släpp präktigheten om kom in i mathcen!

Den som inte onanerar
Jag behöver inte säga mer än att det är tragiskt och även det också förhoppningsvis är lögnare vi finner i denna kategori. Kom igen för fan!

Den som inför sin partner kissar med stängd dörr och inte fiser
Min definition av ett bra förhållande är där man kissar med öppen dörr och fiser under täcket. För att kunna slappna av och komma varandra nära måste man dela på dessa upplevelser, annars kommer det bara bli skilsmässa av alltsammans. Om inte annat kommer man får väldigt märklig mage och tro att könsorganen bara finns för sexuellt umgänge. True story!

Den som håller tillbaka aptiten under dejter
Ofta återfinner man tjejer i denna kategori. Jag har träffat på flertalet tjejer som säger att de går hungriga under dejter för att inte verka glupska. Detta gör mig ganska ledsen då jag själv uppskattar tjejer med aptit. Ingen aptit, inget ligg.

Den som inte erkänner att människan är ett djur
Lyssna på Darwin, kolla upp din cellstruktur eller bara jämför dig med resterande av jordens fauna så hittar ni likheterna. Och kom inte med något argument om att vi skulle vara högre stående, i slutändan är vi ändå bara begär och behov.

Den som inte källsorterar
Finna inga ursäkter, bara att skärpa till sig.

Den som tror att människan kan leva i fred
Människan är en konfliktvarelse, som livnär sig på konflikter och att hitta olikheter och motsättningar. Så länge vi inte gör ett massivt artbiologiskt hopp kommer vi fortsätta att kasta projektiler mot varandra. Passa på att investera i vapenaktier. Vapen kommer alltid efterfrågas.

Den som tror på ödet
Detta fungerar i Lejonkungen men inte riktigt i verkligheten. Du har inget öde, du har omständigheter, orsak samt konsekvens. Flertalet tomtar har utfört inte mindre än folkmord för att de följt sitt öde. Skit i öde, orsak och konsekvens som sagt.

Den som tror på cinematisk kärlek
Kärlek är kemi och vana, samt anpassning. Inte något annat. I fall där detta förekommer har man intalat sig att detta ska vara sant så att det känns sant.

Den senaste tiden har moralpaniken fäst sig i Jönköping och lagt sig som ett järntäcke över stadens invånare. En ny stripklubb har öppnat och detta är minsann inte bra. Inte bra alls.  Typiskt jättedåligt.

Vi ska nu bortse från att denna klubb haft öppet längre än de haft tillstånd till och fört en del oväsen, i denna debatt vill jag se det som ganska oväsentligt. Hade det inte rört sig om en stripklubb hade folk inte heller stört sig i denna mån.

Jag blir lite stött av alla de som anser att en stripklubb är en tvivelaktig och ljusskygg verksamhet som inte hör hemma i stan. Jag blir stött av alla de som förknippar verksamheten med moraliska och etiska ställningstaganden. Min allmänna fråga lyder: ”Varför är det fel att betala en kvinna för att klä av sig?”

De självklara svaren kommer kretsa kring kvinnans rätt till sin egen kropp, patriarkatets objektifiering av kvinnan samt bidragande till skeva könsroller och en skev syn på sexualitet. Om vi börjar med att bena ut kvinnans rätt till sin egen kropp så förutsätter, utan faktagrund, jag i denna debatt att kvinnan som står på scen och kastar kläder omkring sig gör detta frivilligt och av egen vilja. Detta är en förutsättning i min föreställningsvärld kring svenska stripklubbar, stämmer inte detta så lagstadgar vi bara det hela. Genom att fösa bort stripklubbar från vår omgivning säger vi egentligen att det inte är ok för kvinnan att göra vad hon behagar med sin egen kropp. Vill ett gäng lätt sorligt lustfyllda män betala för att se på hennes kropp och hon då förmedlar denna tjänst, why not?
För det andra är kvinnliga strippor enbart uppe i debatt för att vi lever i ett patriarkat, manliga strippor är ok och nästan lite lustigt. Detta leder mig till objektifieringsdebatten. Att prata om att sexindustrin objektifierar kvinnor innebär i praktiken att mycket av porren och strip teasen är utformad för de som tänder på kvinnor, och ofta kvinnors sexuella interaktioner med män. Istället för att dämpa detta bör man istället göra så mycket som möjligt för att objektifiera män.

Jag vill uppmana alla kvinnor att bete sig grisigare och se män som sexobjekt. Spana på rumpor, ta på dom, se kropp istället för person. Jag är övertygad om att alla människor objektifierar det som de kan tänkas tända på och kvinnor måste i större grad göra detta. Vi bekämpar eld med eld helt enkelt.

Jag ser redan nu bra tendenser till detta i exempelvis Twilight och nu den kommande Teen Wolf. Här finner vi skådespelare med sexpack som endast står där för publikens njutning, vilket är fantastiskt. Så alla tjejer, objektifiera oss tillbaka, visa att män inte har ensamrätt på att vara gubbsjuka!