Jag har alltid haft en fascination för det förgångna och då i synnerhet gamla civilisationer, deras kultur, byggnadsverk och liknande. Många gånger när man ser en dokumentär brukar frågan varför ställas gentemot de stora pyramiderna, stonehedge och så vidare. Varför byggdes de?

Det finns tre frekventa svar på denna fråga. 1. Religion, 2. Makt, 3. Utomjordisk påverkan. Jag skulle vilja lägga till ett fjärde alternativ, men låt mig först lägga fram några tankar kring de tre förstnämnda.

Jag har varit sjuk någon dag nu och är uttråkad och rastlös till maxnivå. I vanlig ordning. Internet blir ganska litet efter några timmar, serier blir ganska grått och man pallar inte läsa hur länge som helst. Föreställ er då hur det är att leva utan alla dagens tekniska underverk. Minns de dagar då ni saknat åtkomst till internet. Skrämmande, inte sant?

Ta er då tillbaka till den tiden då det inte ens fanns papper eller kritor. Då den vanligaste underhållningen var att i skuggan av att uppfinna nya naturgudar tugga kåda, göra hällristningar och gräva hål. Då kan man föreställa sig att man tillslut, efter att ha spanat efter alla tänkbara kombinationer av molnfigurer på himmeln, var tvungen att ta till desperata åtgärder för att underhålla sig själv och sina medmänniskor. Då kanske man börjar flytta på stenar, inser att det är coolt att skapa regelbundna mönster och sen helt plötsligt står där en pyramid.

Är ni skeptiska till denna alternativa teori råder jag er att flytta ut i skogen i några veckors tid, bo i ett tält och enbart ta med er kläderna på kroppen. Lycka till att underhålla er.

Jag rör mig ofta i kretsar innehållandes människor som spenderar mycket av sin tid på gymmet. Jag delar även själv detta intresse och kommer då ofta över lite blandade träningsvideos, intervjuer med bodybuilders och andra människor som gillar att lyfta tunga saker om och om igen. Det finns en gemensam nämnare för samtliga av ovanstående nämnda personer, nämligen att de tycker att det som de sysslar med är det hårdaste som finns. Det är sjukt hårt att svettas bland hantlar och stål, det är manligt att bänkpressa. Har man gymmat mycket är man så hård att man snuddar på odödlighet.

Eller?

Låt oss klä av och analysera denna hårdhet. Gymmet är en anläggning utrustad med följande artiklar: luftkonditionering, bra och tillfredsställande belysning, duschar, bastu, solarium, reception med snacks och frukt, mjuka bänkar, oftast skön temperatur, ergonomiskt anpassade maskiner och ofta snälla människor omkring sig. I vilket universum är dessa hårda förhållanden?

Hårt är att efter en vecka av frost, hunger och ändlöst springande jaga ifatt en mammut och nedgöra denna med vässade pinnar och arga skrik. Hårt är att ensam kolonisera en främmande planet genom självpåtvingad celldelning efter en livstid i rymden. Hårt är att sparka i noshörning i skrevet medans man desarmerar en atombomb och förlöser trillingar.

Att bygga muskler må vara imponerande, sexigt, ansträngande. Men så jävla hårt är det icke.