En värmebölja har träffat vårt fagra land och får oss att svettas som om det vore festival. Antingen så har vi bara haft tur med höstvädret eller så är undergången nära. I vilket fall som helst är det ju ganska trevligt så länge det varar.

I kombination med värmen har staden Jönköping fått besök av ett antal tiggare som huserar längs med huvudstråket. De sitter alla på ungefär samma sätt och har liknande jackor på sig så man kan dra slutsatsen att de på något sätt samverkar. När jag på väg hem traskade över Vindbron satt en tiggare på ena änden av bron med sin mugg. Han var skäggig och såg ganska sliten ut. Från andra änden hördes sprallig och glad musik från dragspel och trumpet. Där satt två filurer med ett öppet dragspelsfodral framför sig och basunerade ut sina toner. Här, tänkte jag, har vi två olika sätt att försöka nå samma mål. Det vill säga att samla på sig kontanter.

Detta är ett strålande exempel på vad en fri marknadsekonomi lockar fram hos människor. Kanske inte nödvändigtvis att människor måste tigga pengar för att överleva men att Darwins teori lätt blir praktik. Survival of the fittest för er som inte gått ur grundskolan alltså. Här såg jag ett mycket visuellt och konkret bevis på att det i dagens samhälle gäller att nischa sig för att håva in kulorna. Vi är ju trots allt fostrade sedan barnsben att vi alltid ska ha något tillbaka om vi ger något. Låt oss jämföra. Vem ger man helst sina mynt till? Till någon som bara sitter stilla med en mugg medans skägget växer eller två gubbar som levererar glad balkanmusik?

Kort sagt verkar det alltid handla om att vara lite mer awesome än sina grannar. Lite snabbare, lite bättre, lite gladare och lite coolare. Fri marknadsekonomi, här kommer jag. Nu ska jag vara lite fräckare än alla andra. Men bara lite.