Frukosten sägs vara dagens viktigaste mål. På grund av detta skippar jag aldrig frukost. Jag har till och med tagit frukosten till helt nya nivåer. Då jag tränar ungefär sex tvåtimmarspass i veckan åt att lyfta tunga metallföremål upp och ner i olika poser behöver jag också en hel del näring. När jag vaknar på morgonen har jag i regel inte ätit på ungefär nio, tio timmar vilket innebär att kroppen skriker efter näring. Och som vi redan konstaterat existerar ju vårt medvetande för att serva vår kropp, så det är bara att ställa upp och leverera.

Jag ska beskriva mina frukostvanor i kronologiskt utvecklande ordning. Det började med att jag, för att inte missa mitt dagsbehov av protein, åt tre stekta ägg och tre tjocka tyska korvar varje morgon. Vilket var rätt ok med lite grillkrydda och chili. Mitt problem är att jag alltid vaknar hungrig men aldrig har aptit. Allt smakar äckligt på morgonen och det går förbannat långsamt att äta. Detta ledde till att jag gick från fasta födoämnen till en lite mer flytande diet. En skål havregrynsgröt, två råa ägg, vispa ihop till en smet och täck med mjölk. Detta var mycket enklare att bara sleva i sig, ungefär som att svälja världens största snorloska. Av en bekant fick jag veta att näringen i råa ägg inte tas upp lika lätt som näringen i kokta varpå jag testade att vispa ner kokta ägg i gröten. Funkade nej. När jag senare kom att flytta till kollektiv dök som av en slump min gamla mixer fram ur ett skåp och där föddes idén till min superfrukost.

Min superfrukost består av tre kokta ägg (frigående höns), en avokado (ekologisk), en banan (rättvisemärkt), en näve skogsbär, en näve nötter, kokosflingor och mellanmjölk (ekologisk). Allt detta läggs sedan i mixern och vispas ner till en grårosa sörja som smakar blöt wellpapp med inslag av banan och alkoholfri pina colada. Klå den om ni kan!